Nu har sommaren på allvar börjat komma till Philly, och med det menas att inte bara värmen är på plats utan att även luftfuktigheten infunnit sig, i alla fall till viss det. Nu mer när man går ut känns det som att stiga in i en bastu, runt 30 grader och fuktigt. Gör att man känner sig lite så där lagom ofräsch mest hela tiden, men som tur är så är man ju inte själv med den känslan även inbitna amerikaner känner sig så.

Min helg var förutom ganska varm även väldigt internationell. Det började som det flesta helger gör på fredagkväll med middag hemma hos mig med min nya hyresvärd, granne, grannens pojkvän och en bekant till min hyresvärd. Tre av dessa var japaner, och det var de som satte temat på kvällen. Jag är ju som bekant inte den största anhängaren av sushi, men hemlagad suchi som man rullar själv var väldigt god, och saknade den där typiska smaken av rå fisk. Kan rekommendera alla att skaffa sig en japansk bekant som kan tänka sig tillhandahålla detta, visst man kan ju fixa det själv men det är bra mycket jobbigar.

Jag kunde ju inte vara sämre än att bjuda på lite svenska traditioner, och har därför skaffat mig ett lager med Djungelvrål som jag gladeligen bjuder icke-svenskar på. Får dock påstå at det inte tas emot riktigt lika väl som man skulle kunna tro. En av mina arbetskamrater höll på att kräkas när han stoppade en bit i munnen, en annan stoppade in den den flög ut lika snabbt (ner i en papperskorg på lab) när han senare fick reda på att det slata försvann efter ett tag plockade han upp den igen och testade igen (jag hade redan försvunnit, dryga 20 meter, med påsen med fräscha vrål i så det var därför han tog upp den ur korgen igen...). Önskar att jag hade haft kamerna framme vid de tillfällen då jag bjudit på lakrits, för att kunna föreviga ansiktsuttrycken, men det kanske kommer flera tillfällen. Japanerna hade mer delade åsikter om godisarna, en av dem reagerade som tidigare, en annan verkade bli frälst efter att ha kommit över den inledande chocken, och min hyresvärd håller så sakteliga på att vänja sig vid dem. Hon tar en då och då, helt frivilligt☻

Dagen efter blev det än mer sverige. Det var dags att handla nya möbler för en av mina 'bitches' (jo, de kallar sig själva för Patriks bitches). Hon skulle ha ett i princip helt nytt bohag, så vi tog lastbilen till IKEA. Det kändes nästan som att stiga in i Linköpingsvarianten, alldeles innanför entren låg Småland till höger, tog man rulltrappan upp en våning kunde man kolla på möbelutställningarna och gick man genom dörren rakt fram kom man till plockavdelningen. Mina vänner kände sig tämligen lyckliga över att ha en tolk med sig, som kunde förklara för dem vad som stod på skyltarna. Så jag gick omkring och översatte möbel- och prylnamn medan de plockade på låda efter låda. Passade på att ta ett besök i svenskaffären också, för att försäkra mig om att det finns sill till midsommar, det gjorde det. Så nu får ni gärna skicka nubbe☺ Sen bar det av till lägenheten och ett antal timmar med att plocka ihop alla möblerna. Stämningen lättades upp lite när vi satt ihop alla grejer och upptäckte att värdinnan bytt plats på två delar i en byrå, den var svart för utom den felaktiga delen, som var björk. Ett misstag som alltför många lyckats göra (givetvis inte jag).

På söndagen fick jag sedan chansen att se att det finns fler svenskar än jag. Detta då cykeltävlingen Philadelphia International Cycling Championship gick av stapeln. Jag såg fem svenska tröjor som tyvärr inte låg allt för bra till men jag hade ju i alla fall någon att heja på. De som inte deltar i själva tävligen sysselsätter sig själva med att dricka öl och och de bor vid den jobbigaste delen av banan, även grilla. Jag förstod dock inte varför inte alla som tittar på kan grilla men det kanske finns någon lag på att man inte får det.